2013

Hej!

Förlossningsberättelse- fortsättningen!

Wow jag skrev ju aldrig klart berättelsen sist! Men okej, här kommer fortsättningen:

Jag kände ingen smärta och tyckte det var underbart att ligga där inne på förlossningen med mamma och Johannes i rummet. De kom in med jämna mellanrum för att undersöka hur öppen jag var, tydligen tyckte de att det gick lite för sakta för de nämnde värkstimulerande dropp varenda gång "om jag inte öppnats mer innan kl xx" men jag öppnade mig alltid det lilla till de ville. Min kropp arbetade i sitt eget tempo!

Eftersom Tilia var så stor så ville de att jag skulle vara beredd för ett eventuellt akut kejsarsnitt så jag fick fasta senare delen av latensfasen vilket jag inte tyckte om. Jag blev så oerhört törstig där inne och fick inte dricka! Men jag smygdrack någon klunk ibland, det var som en rejäl öken i munnen på mig! De var helt förberedda på att ta till snitt, de trodde att det skulle bli det men ville att bebisen skulle få den naturliga stressen de får när man föder vaginalt innan de snittade.

Ja, de tog laktatprov som var fint två gånger för att se om bebisen var stressad eller ej. De satte skalpellelektrod. En ung läkarstudent fick vara med och undersöka mig, lite läskigt då det var en ung kille men jag tänkte att det är så de lär sig så varför inte! Jag glömde nog att skriva att hjärtat slog i över 200 på bebisen i början av latensfasen vilket inte är så bra så de var noga med att hålla koll på henne hela tiden. När vattnet gått såg de att det var lite grönaktigt vilket tyder på att hon bajsat i magen men att det inte var någon fara.

Det hände väl inte så mycket under tiden vi väntade, jag hade ju epidural och kände ingenting så det var lugnt för min del. När hon sedan började tränga allt längre ned så kändes det läskigt, epiduralen hjälper ju inte mellan benen. För att det skulle gå snabbare så stod jag upp och hängde på rullator-grejen och gung-dansade till lite musik för att hjälpa till. Det kändes väldigt obehagligt när bebisen trängde ner minns jag, det trycker ju en hel del mot ändtarmen och jag kände mig skitnödig!

Hela tiden när de undersökte mig så var det som en "krage" runt hennes huvud som var tvungen att försvinna innan jag fick börja krysta. Jag tyckte det tog oerhört lång tid nu mellan varje undersökning som var kanske var tjugonde minut. Jag dealade till mig tätare undersökningar minns jag, "kom om 15 minuter istället, snälla?". Efter en del undersökningar var den där kragen fortfarande kvar men jag fick ligga med ena benet i gynställningen och krysta när värken var som värst. Jag kände inte direkt någon skillnad utan krystade hela värkarna haha. Så fortsatte det en stund och jag behövde till slut kissa och gick iväg. Jag krystade även i badrummet när jag fick värkar!

Jag kom tillbaka och fick lägga mig på rygg denna gången med benen i traditionell gynställning. Frågade om jag fick byta ställning vilket jag fick om jag ville längre fram, nu i början ville de ha full uppsikt sa barnmorskan. Krystade två gånger per värk i början, den första krystningen vågade jag aldrig ta i riktigt för det kändes som om att jag bajsade varje gång! Skämdes faktiskt även om jag var på väg att föda barn och brydde mig om att inte skämma ut mig. Det hämmade mina krystningar till och med! Fick veta senare att det kommit liiiiite och inte alls som jag trodde!

Krystskedet kändes milslång, de pushade och peppade mig något enormt och sa att jag var jätteduktig. De sa även att det var så bra att jag vilade mellan varje värk men det gjorde jag inte! Mellan värkarna låg jag och tänkte hur jävla ont allt gjorde, att jag ville ge upp NU NU NU, att de skulle hålla käften osv osv. Sa ingenting högt, tänkte att jag inte ville skapa en negativ stämning hahahaha! Efter ett tag började jag krysta tre gånger per värk. Den sista krystningen var jättejobbig varje gång. Hon sa "....och så en gång till!" varje gång och jag ville visa att jag minsann kunde så jag tryckte på för kung och fosterland!

Ville inte alls veta hur långt det var kvar för att jag var beredd på att bli besviken över hur långsamt det gick så jag frågade aldrig. Hon sa väl något mellan värkarna men jag förstod ännu inte var det innebar, om det var långt kvar eller ej. Efter en hel evighet så sa hon att jag skulle låta bli att krysta nästa gång, bara lite lätt när hon sa till. Då klipptes jag innan nästa värk och jag krystade allt jag kunde trots att jag skulle låta bli! Då slank Othilia ut!

Det var en skum känsla när hon åkte ur, för hon gled ut på den värken. Jag såg henne mellan mina ben och jag var chockad hela tiden. De la den varma bebisen på mitt bröst. Och hon var tyst. Väldigt tyst. Inte ett ljud gav hon ifrån sig! Rörde sig knappt heller så de tog henne efter 20 sekunder och sprang iväg! Kvar låg en chockad nyförlöst Minna och förstod ingenting. Jag var så trött och ville bara sova. Johannes följde efter läkarna och jag stannade med mamma.

De kom in med bebisen en kort sväng innan de tog med henne till neonatalen, jag såg inte henne på 3 timmar. Jag sov! Mådde konstigt och var så trött! När de sedan tyckte att jag borde gå och titta till henne tänkte jag att jag bara ville sova, vi kunde väl kolla på henne dagen efter istället? Men det gick inte för sig så de rullade in en rullstol till mig och Johannes körde iväg mig till avdelningen Othilia låg. Såg fortfarande inte hur hon såg ut pga alla sladdar, sonden, elektroder, skydd för cpapen (andningshälp) osv. Fick hålla henne och det var underbart. Så underbart!

Fortsättning följer!

Ny blogg och egen domän!

Jodå, jag kom på något!

Jag har nu bytt sida, så gå in på www.omsanningenskafram.com !!

Klicka här:

Tänker vidare

Jag kommer inte på något!

Ska lägga mig i bingen och fundera vidare. Det ska vara något man lätt kommer ihåg. Och som är fint.

Jag tänker satsa. Satsa stort. Jag hoppas att ni vill stötta och hjälpa mig. Jag behöver ett killer-name bara. Vad ska det vara? Ska skapa en .com-domän har jag tänkt mig. Kostar 17 dollar per år. Men så är det ju det där med namnet.

Jäkla lax

Så typiskt. Grymt typiskt. Jag är inte typen som lagar mat till min familj varje kväll, nej nej. Tvärtom! Men idag så har jag lagt manken till. Okej jag överdriver, jag har lagat mat. Eller lagar rättare sagt. Men tyvärr hade de skrivit fel tidsangivelse på laxpaketet så nu är mangosåsen, fullkornscouscousen och de gröna bladärterna klara men inte laxen dårå.

Jag vill byta bloggsida, eller göra om helt. Finner det lite svårt bara. Hmmm.

Tänkte lägga ut en at the momentbild men det blev en från igår innan promenaden istället då den andra ligger kvar i PhotoBooth.

Bebis gallskriker, jag städar. Nu sitter hon i knäet och vänder sig som i dödplågor, försöker trösta henne. Det är nog matdags.

Helelo

Vi lever här borta men vi är fortfarande riktigt trötta. Hur kunde jag bli så trött av en hel dags heavyshopping? Visserligen var Othilia rätt störig när vi skulle sova, hon skrek o skrek o det verkade som att ingenting hjälpte. Har blivit väldigt lite sömn nu och jag känner mig rätt avtrubbad.

Jag har så mycket jag vill skriva om här! Ventilera tankar och känslor. Skriva aggressivt, retsamt, omtänksamt. Bara ut med skiten liksom. Jag har en historia som faktiskt är rätt intressant. Det är så mycket jag vill skriva här, och det är saker jag inte får skriva. But sometimes I just wish you knew.

Trötta tjejer efter 9 timmar(!!!) på vift. Jag har stått och gått hela dagen! Hon har sovit i vagnen :) Först hjärtdoktor och sen resten av dagen på köpcentra där jag köpt julklappar. Shiiiiiet vad trött jag är. Kunde inte gå hem pga oväder. Vinden tog tag i vagnen och det spöregnade och piskade mig i ansiktet.

Var är du Othilia?

Hi hi hi jag älskar denna bilden på Othilia! Hon har sjunkit ned från sin egen kudde, sökt sig mot min plats i sängen och lagt sig under min kudde! Sötaste!

Ahhh så mycket glädje jag har i mig idag! Härligt, var verkligen arg mest hela helgen! Ska nu sminka mig och fixa håret, sen vill jag nog göra naglarna. Fast innan naglarna ska jag och Tilia till kardiologen med henne för att kolla upp hur det är med hennes hjärta.

Bra funktion

Jaha, ha ha ha.... Jag kom först inte in på min blogg, den var utloggad. Jag är rätt kass på att komma ihåg alla mina olika lösenord. Har ändrat dem lite på varje sida jag använder, annan sifferkombination eller omvända bokstäver. Svårt att komma ihåg med olika användarnamn också! Utan "glömt ditt lösenord?"-sfunktionen hade jag varit körd vid många lägen ;)

Magbilden är från vecka 16 in i graviditeten. Man ser att jag är gravid, eller om man vet hur min mage såg ut från början så ser man att jag är gravid på bilden. Tihi en sån liten mage :) Så liten Othilia måste varit där inne!

Tack!

Vi har fått ett fint paket till Othilia av en kär bloggläsare, tack säger vi till Natalie! Jättefina kläder. En body och ett par tights till, hon kommer att bli så söt i kläderna :) Bodyn matchar ett par byxor vi redan har, det är i samma serie, så fullträff där!

Fixar ni era naglar ofta? Jag blev såld på graffitinaglar och har gjort ett antal olika "designer" på dem. Här är en!

Läskigt sant

Gjorde ett test på iForm där man testade om man är introvert eller extrovert. Jag blev introvert och svaret stämmer överrens på mig, läskigt mycket överrens. Det enda jag kan tycka är lite fel är att jag tänker innan jag talar, ofta gör jag det men inte alltid. Det kan ta lång tid innan jag yttrar mig för att jag tänker ut vad jag vill ha sagt. Men jag gillar verkligen att diskutera och snacka en massa! 6 pers åt gången är max för vad jag egentligen känner mig bekväm inför. Här är mitt svar! Vill du också göra testet är länken här http://iform.se/testa-dig-sjalv/test-valbefinnande/test-ar-du-introvert-eller-extrovert

DU ÄR INTROVERT

Du är övervägande en introvert person och har en tendens att vara inåtvänd. Du hämtar energi från ditt inre liv av tankar, reflektioner och beslut.

Du uppfattar det som störande och överväldigande att ha för många människor omkring dig. Du föredrar samtal som går på djupet med en person åt gången.

Du tänker efter innan du svarar och tycker inte om att bli avbruten. Du är ansvarsfull, kreativ och har starka analytiska förmågor.

Din introverta hjärna
Din hjärna har låg tolerans för signalämnet dopamin. Därför blir du nervös och utmattad när det frigörs för mycket dopamin, som till exempel vid sociala tillställningar.

Introverta personer reagerar positivt på det lugnande ämnet acetylcholin som frigörs när du till exempel läser eller tecknar.

Kladd

Förresten. Jag duschade innan Hölle. I våran vanliga dusch. Jag välte nämligen ned hela min smoothie över mig. K.L.A.D.D.I.G.T! Igår fick jag bebispya som rann ned för benen och rakt in mellan.... Jättekul. Sen kom min sambo hem, som jag för övrigt inte får kalla sambo i bloggen, och tog en macka och spillde rödbetssallad på mig. Sen spydde Othilia i BH:n på mig. Det är liksom sådana dagar man biter ihop. Och då blir dagar som denna en ilsk-dag när det fortsätter i samma anda. Tredje dagen med sånt nu, låt imorgon bli en bra dag!

Zzzzzzz

Nu är jag trött. Har varit arg hela dagen för diverse saker och det tar verkligen på krafterna. Antingen blir det iPadspel, Desperate Housewives eller läggdags.

Jag testade plankan idag förresten, 1 minut klarade jag. Även andra bålövningar :)

Korkat butiksbiträde

Jag generade förresten ett butiksbiträde ordentligt i fredags! Jag testade en snygg figurnära klänning som är snygg, fast inte på mig. Jag hade medium i den till mina 86 kg men det såg inte ut att vara en mediumkropp i klänningen trots att den satt som den skulle. Min kropp var inte fin. Alls. Då hör jag biträdet komma och fråga om det går bra för mig med storlekarna varvid jag går ut, ombytt, och säger att det sket sig. Hon undrar vad jag behöver hjälp med och jag säger att jag inte behöver hjälp, min kropp är inte vad jag vill att den ska vara. Hon svarar då att hon kan ta fram klänningar som är lite vidare där nere som sitter lösare. Antar att hon inser sin känga och jag spär på det genom att säga "nä det spelar ingen roll, jag har fött barn för 7 veckor sen och är inte alls nöjd med min kropp". Hon stirrar omkring sig och lämnar. Ha!

Ja ni fattar varför jag svarade så va? Hon erbjöd sig hämta tältklänningar till en relativt nyförlöst tjej. Smickrande not att få den kommentaren men jag är som sagt grymt medveten om hur jag ser ut och vill inte göra det värre.

Ska snart åka till Hölle, ja alltså Höllviken fast huset nog tillhör Kämpinge ändå så säger jag Höllviken och nu då Hölle. Get it? Jag ska duscha där. I regnskogsduschen. Japp, en sån finns ;)

I'm disgusting right now. Har inte duschat på gud vete hur många dagar. Ska bli ändring på det snart. Först kaffe och frukost!

Trashtalk

Gosh, måste kasta lite smuts nu över en fd. klasskamrat som är lite koko. Vi möttes på ett köpcentra där denne jobbar igår då jag och min lilla familj var på julklappsjakt. Det var ett tja och en kram, lite kallprat om vad som hänt. Klasskamraten fick då veta att jag är mammaledig och bara "oh, är det kul då?" och jag svarade ja. Sedan pekade jag på min sambo och Othilia som satt två bord ifrån. Hon kollade lite snabbt och sa "jaha". Sedan presenterade hon mig för sin pojkvän och vi snackade en liten stund. Sedan sa jag, stolt som jag är, "vill du inte titta på min bebis?". Jag menar, man borde väl åtminstone vara lite intresserad, eller i allafall låtsas för de stolta föräldrarnas skull att man vill se på deras underverk.

Hon svarar i vart fall "jag har bara en kort rast, har bara en halvtimme. Det är allt jag får". Buhuu för dig? Men hon följer motvilligt med och tittar, hälsar på min sambo och står väl kvar i 40 sek innan hon ursäktar sig och går tillbaka till sin plats. Sedan är hon säkert kvar där borta 15 min till? Hade du inte bråttom? Vad hände? Så otroligt ointresserad! Men ändå skulle detdär "ja men jag mailar dig, vi måste ju ses" och "har du kvar mitt nummer, vi får ju träffas!" dyka upp under samtalets gång. Jaså, måste vi verkligen träffas? Båda två vet att vi inte kommer att höra av oss.

Ett tips, ljug lite bättre nästa gång ;) Okej om man är ointresserad av någon annans avkomma, fine, men blanda inte in det typiska "måste ses"-snacket då. Blä. Spyr på sånt. Man måste aldrig ses.

Har slagit in lite julklappar nu. Ska inte göra som förra året tror jag det var då jag samlade ihop alla julklappar och slog in alla vid ett och samma tillfälle. Det tog ca en massa timmar och jag lekte tomtenisse och var uppe på natten och slog in. Det blev både tråkigt och tröttsamt så nu slår jag in så fort något inhandlats!

Aaah jag är trött! Har promenerat ca. 1,5 h idag och det känns i benen kan jag säga! I hungern också, är superhungrig hela tiden känns det som.

Hörseltestet på Othilia gick superbra. Jag gick in till förlossningen av misstag, läste fel på lappen. Kunde varit där, de andra bebisarna testas där. Men jag kom såklart rätt när jag tittade på skylten ;)

BVC-besöket gick toppen också. 58 cm lång har hon nu blivit och väger 5860 g. Bebisar växer fort! För fort. Jag kan till och med se skillnad på henne från vecka till vecka.