Väldigt gammal bild på mig som förklarar lite hur jag mår, jag finns liksom bara halvvägs
Skulle egentligen se ett tvprogram. Men jag får inte. Min kropp vägrar sitta stilla och göra "onödiga" saker. Så det blev ett blogginlägg istället. Det är tydligen inte lika onödigt.
På insidan går det neråt nu känner jag. Det är ett stormigt hav. Jag vill bara vara glad nu. Kom igen nu då. KOM IGEN! Det jag ständigt undrar är, varför? Vad var det som gick snett egentligen?
/Mindy
3 kommentarer:
måste bara säga att jag känner igen mig så jävla mycket i det du skriver..nått gick snett utan att jag ens märkte nått, jag som alltid var så "frisk" o glad..nu kommer jag aldrig upp ur det här mörka hålet . .
Jag hoppas innerligt att du får eller har sökt hjälp samt pratar med dina nära och kära. För jag vet att det går att komma mot ljuset, det kan bara vara svårt att hitta vägen och motivationen dit, men det finns det säkerligen folk som hjälper dig med.
Lycka till!
aawe du verkar vara en riktig pingla!
känner mig sneaky....höhö
Skicka en kommentar