Såja, nu har jag sökt till Lunds Universitet. Sju olika program/kurser och alla inom pedagogik/psykologi. Förstahandsvalet är ett kandidatprogram i beteendevetande. Sjukt intressant! På det kan man även bygga på en master så det är toppen!
Annars fick jag det läskiga brevet ifrån Idunkliniken igår. Ska dit om två veckor. Vågar kanske inte. Vet inte. Orkar inte höra från någon som kan att jag är sjuk. Psykiatern och skolsköterskan har redan sagt det, jag har förstått. Det räcker... Men NEJ! Då ska psykiatern skicka in remiss DIREKT utan att låta mig vänta, "det är nog bäst vi gör det direkt då du behöver hjälp så snabbt som möjligt..." var hans försvar mot mig. Visst, kanske jag behöver. Men vadå, tänk så är jag inte mottaglig? Den där envisa åsnan inom mig sticker fram ibland och då är jag inte nådig....
Ni kanske tycker det låter urlöjligt att vägra hjälp när man får den serverad. Men nja, tänk om. Har ni inte varit i en liknande situation kan man faktiskt inte uttala sig. Och ja, jag verkar otroligt normal bland människor med mina ätstörningar, det är en del av sjukdomen, att man till varje pris försöker dölja det. Och det kan jag säga, att jag är en jävel på.... Inte bra alls, men för mitt huvuds skull har det varit skönt att ingen märkt. Mitt eget samvete säger mig att det är rätt. Hoppas jag kan tvätta bort sådana tankar. Det är jobbigt att förstå men ändå inte ta till sig. Man ser faktan framför sig, men den går inte in. Hjärnan är verkligen läskig, min är ett monster och har varit i sammanlagt åtta år nu med ätstörningarna. Buuuääää. Blir så trött av det. Får nog ta och göra något skojigt innan jag blir riktigt nipprig.
/Mindy
5 kommentarer:
Kämpa på Minna, du måste ta dig igenom det här. Även om det är svårt så kämpa på.
Ja, jo, det är svårt för andra som inte varit i samma situation att förstå, men jag är ju i samma så jag kan verkligen råda dig att inte tacka nej till denna hjälp. De kan verkligen sin sak där, och du kommer att känna att det jänns bra att ha någon som lyssnar på dig som verkligen precis vet vad du menar. För dem behöver du inte förklara hur det känns, och sen få ovetande tillbaka. Allt du säger har de redan hört tusen gånger, och de vet hur det ska bemötas. Ingrid (chefsläkaren) är toppenbra, och alla där är jättetrevliga. Du kan verkligen vänta dig ett bra bemötande :) Stor kram till dig och lycka till!
Ska verkligen försöka att klara det!
Jag var också jättenervös innan jag kom till Idun första gången. Men, precis som anonym har skrivit, så förstår dom dig. Det du säger har Ingrid hört flera gånger och man märker att hon förstår hur man tänker och känner.
Så lycka till. Det kommer säkert gå bra. :)
Undrar du något så får du gärna kontakta mig. :)
Hejhej!
Kanske en för personlig fråga: men har du gått på Idunkliniken i Malmö eller var du bara där för samtal? Jag har också varit patient där och som mitt projekt i 3an så gör jag en undersökning om den geografiska spridningen kring de patienter som sökte sig dit. Jag har gjort ett formulär som jag skulle bli jätteglad om du kunde svara på. Kanske om du också kunde skicka de till alla du vet/känenr som gått på Idun. Att lägga upp det i din blogg känns som för mycket begärt, men gör det bästa du kan! Behöver svaren så snabbt som möjligt och så många som möjligt.
Stor kram Amanda
Länkar till formuläret nedan:
http://FreeOnlineSurveys.com/rendersurvey.asp?sid=1xfgwjedy4gx8lh807228
Skicka en kommentar