söndag 2 mars 2008

Give me some time

Jag har hört så många berätta hur det är att vara ledsen, hur det är att komma till den punkten då man verkligen måste säga "Stopp! Jag orkar inte mer". Det känns som om den punkten är nådd.

Att gå runt och låtsas vara glad, försöka känna mig glad när jag inte är det, det går inte längre. Det är inte ärligt av mig att låtsas vara något jag inte är.
Under ett par veckor nu har det hänt alldeles för mycket för att jag ska kunna vara glad. Många runt omkring mig mår jättedåligt pga saker som har hänt dem, jättejobbiga saker. Sådana saker som även hänt mig under dessa veckorna. Vi befinner oss inte i någon speciellt bra period nu. Jag känner att jag mår för dåligt för att finnas där, jag orkar inte, och det får mig att få världens skuldkänslor av att inte räcka till. Och samma sak kanske det är för vissa av er, som inte orkar finnas till för mig.

Men någon gång måste man väl säga nej, innan det är för sent?

Gnistan är borta.

Förlåt!

Det kommer gå över, snart hoppas jag. Vill bara inte det ska gå för långt denna gången. Det jag inte klarar är att fler lägger ansvar på mig när jag inte är mogen nog att ta hand om det ännu. Sen kan jag det, inte nu. NU fokuserar jag på att må bra igen!

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag hoppas i alla fall verkligen att du kommer må bättre snart.
Jag finns i alla fall alltid här för dig ska du vetta så om du behöver något så kan du bara säga till som kommer jag hjälpa på alla sätt jag kan

Kram // Niklas :)

Anonym sa...

Du ska inte ha skuldkännslor för de. är man själv inte redo för att hjälpa andra så är det självklart att man måste få ta tag i sina egna problem innan man kan hjälpa någon annan. det är jätte fint att du är en sån eldsjäl som verkligen vill hjälpa andra in i de sissta. å kom ihåg att What doesent kill you will only make you stronger. du får gärna rätt stava de pummi :D
å du får höra av dig snat igen om nån tid blir ledig/ är ledig :D

Anonym sa...

När det gäller fysisk och psykisk hälsa så måste man alltid till 99 % sätta sig själv i det "första rummet". Och detta inte enbart för sin egen skull utan för alla andra också. Om man mår dåligt eller har ont och så, ja då blir det svårare att hjälpa någon annan. Då får man läka sig själv först och sedan, när man orkar och känner sig redo hjälpa andra!!