This is me - for the moment

Känslig, kontrollfreak, förstående, planerare, temperamentsfull, glad, smått egoistisk(?), förvirrad, mogen, stressad, perfektionist, bestämd, omtänksam, rädd, barnslig, blyg, eftertänksam, naiv (ibland), snäll, etc etc.. Detta är ord som beskriver mig på ett eller annat sätt. Ord som förklarar mig.

Just nu känns det som om att jag är i en hormonell obalans pga stress. Hela veckan har varit superstressig, allt jag brukar ha koll på har jag helt enkelt glömt bort att ha koll på. Är fortfarande supertrött, med blåa ringar under ögonen och en massa lymfa i pannan (det som känns som en "klump", som spänner eller känns som ett tryck i pannan, kan vara lymfa, det kommer när man är trött och stressad). Trodde jag skulle vakna pigg imorse, men tvärtom, vaknar och känner mig ännu tröttare än förut. Hur är det möjligt?!

Fundersam och förvirrad?

Jag tror allt har gjort mig väldigt frustrerad, "jag sköter mig ju, varför mår jag inte bra då?" frågar jag mig själv. För idag, när jag efter frukosten fick ta och lägga mig ned och vila (igen) så kände jag bara hur gråten helt plötsligt bubblade upp i mig. Tårar rann ned i några minuter, utan att jag kan sätta fingret på varför. Jag är inte ledsen för någon direkt orsak, bara stressad pga skolan. Trycket i pannan lättade allt eftersom tårarna kom ut. Sedan slutade det. Efter en stund kom tårarna igen, utan att jag ens kände mig ledsen. This makes me very confused, am I going to be insane? Nej. Snarare en mix av allt, skulle jag tro. Oro inför framtiden och allt i skolan, tröttheten, kanske en smärre hormonell obalans (jag är trots allt fortf i tonåren) och lite allmän stress över min livssituation.

Längtar till sommaren. Då hoppas jag att vi alla kan ses och ha det super tillsammans!
Jag vet att jag inte är den enda som är stressad, däremot är vi olika stresskänsliga. I mitt CV, skrev jag definitivt inte att jag var stresstålig, för det är jag inte. Stress breaks me apart. Jag blir som förstenad och handlingsförlamad.

Barnslig och känslig?

Såhär känner jag just nu, i veckan kanske det har släppt, vem vet, kanske till och med kan jag vakna upp imorgon med ett leende på läpparna och känna "vad härligt det är att få vakna upp till ännu en ny dag med nya 'äventyr'!".

Det känns bra att skriva av mig allt, min blogg är min ventil då det känns väldigt konstigt att prata med någon om sådana här känslor. Även om jag tror att de flesta nog någon gång gått igenom och känner som jag just nu. Alla börjar vi någon gång fundera och undra över vilka vi är, vilka vi kommer bli och hur allt kommer att lösa sig i framtiden. Det är inte så lätt att komma underfund med det på en dag eller två, vet Du vem du är?

/ Mindy